Erfarenheter
Det är Eva som arbetar med rådgivningsjouren för kvinnor som lever med skyddad identitet. Eva har själv levt med skyddade personuppgifter och har den kunskap och erfarenhet som krävs. Hon känner stor empati för dessa människor och har genomgått utbildning i kvinnojourskunskap och jouristutbildning - en 40 veckors yrkesutbildning för arbete på kvinnojour, samt deltagit i utbildningar kring hedersrelaterat våld och ledarutbildning för stödgrupper för barn till missbrukare eller annan dysfynktion. Hon har också genomgått Röda Korsets samtalsutbildning " Kris och medmänskligt stöd". Och en grundutbildning i psykiatri för stödpersoner till patienter som vårdas enligt LRV (Lagen om Rättspsykiatrisk Tvångsvård) och LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård). Hon är utbildad i problematiken"Medberoende"och har genomgått både 12- stegs möten genom ALANON för medberoende anhöriga, samt behandling för medberoende personer. I botten finns en dagbarnvårdar - och en barnskötarutbildning samt en påbyggnadsutbildning för arbete med barn och ungdomar med särskilda behov. Det ledde till flera års arbete inom barnomsorg och skola. Hon har lyssnat till andras berättelser och erfarenheter av hur det är att leva med skyddad identitet i vardagslivet samt fått ta del av deras berättelser om utsatthet, våld, trakasserier, förföljelser och hot från partners, både män och kvinnor, samt andra släktingar. Eva säger att hon har fått hjälp, stöd och vägledning för att berbeta misshandeln och hoten som hon levde med innan hon och hennes barn tvingades att fly. Eva tog själv kontakt med en läkare och fick en remiss till en terapeut, senare till en barnpsykolog och till slut familjerådgivning för sig och barnets pappa som var förövaren. När hennes barn var i 3- årsåldern sökte hon hjälp för hans del via Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Efter byte av bostadsort och ett nytt liv med skyddad identitet sökte hon ytterligare hjälp av kurator och senare när hon och hennes barn inte längre behövde leva med skydd ,till en rådgivare vid "6-12 års hälsan". Eva anser att det är mycket viktigt att våldsutsatta kvinnor, barn/ungdomar och män som lever med skyddad identitet får professionell hjälp att bearbeta sina upplevelser. Det handlar om såväl sorgearbetet som krisens förlopp-chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. Det är viktigt för att kunna leva vidare och lämna det gamla bakom sig, kanske även "medberoendet" samt det nya livet med skyddad identitet behöver hanteras. Eva finns till för att lyssna, samt ge stöd, råd och tips om skola, socialtjänst,och sjukvård samt andra vardagliga problem och hur man på ett säkert sätt tar kontakt med myndigheter,institutioner och organisationer. Målsättningen är att de som ringer Eva ska känna samhörighet med och förtroende för någon som har egen erfarenhet av skyddet. - För den som lever under de här premisserna är det sociala livet hårt begränsat. De har sällan någon att prata med och kontakten med myndighetspersoner kan vara besvärlig, säger Eva och fortsätter: - Samhället har glömt de här människorna, man vet inte hur de ska behandlats eller att de behöver bemötas med respekt. Det finns en stor okunskap. - Personer med skyddad identitet måste leva med full kontroll, vara på sin vakt och ligga ett steg före hela tiden. Jag förstår deras tankar, känslor, behov och beteenden. Eva tar som exempel ett eget sjukhusbesök från tiden hon levde med skyddad identitet. Hon begärde att uppgifterna skulle behandlas manuellt, men när doktorn tittade i dataregistret fanns uppgifterna där. - Jag fick panik när jag inte blev tagen på allvar.Jag sa att då får ni ta ansvaret och konsekvenserna om de personer jag skyddar mig för hittar mig. Två timmar senare var uppgifterna borta. Varje gång hon ringde någon myndighet fick hon, istället för att presentera sig, berätta att hon levde med skyddad identitet och begära att hon fick prata med den som var ansvarig för den typen av frågor. - Du kan prata med mig, brukade de säga. Det tog lång tid att förklara att det bara kunde vara en person som hade hand om de uppgifterna. Jouren bedrivs som ett ettårigt projekt med statliga medel från en Länsstyrelse. Hon berättat att kvinnor ringer bara för att få prata en stund. Hon får också konkreta frågor. - Någon har frågat hur man skaffar pass, andra har svårt att få bostad. En del undrar hur de ska få posten hem till sig, vissa söker upprättelse och vill ha hjälp och stöd, att anmäla att de blivit illa behandlade. Fotnot: Eva är ett fingerat namn Telefonnumret till jouren är 0200 - 120 155. Jouren är öppen mellan 09.00 och 15. oo på vardagar. |
